Kapitel I.
Det var en gång en kommunal arbetsplats där missnöjet bland personalen var stort och den psykosociala arbetsmiljön lämnat mycket övrigt att önska. Personalen saknade förtroende för ledningen.
En anställd hade en blog. En blog där det inte skrevs namn på vare sig personer, platser eller städer. Den anställda beskrev där sin vardag, sina känslor och sina upplevelser. En del inlägg rörde arbetet, den dagliga verksamheten men också den pågående konflikten med chefen. Som så ofta mitt uppe i en konflikt kunde orden ibland vara väl hårda. I efterhand när lugnet lagt sig hade nog uttrycket kunnat vara mer nyanserat.
En dag ringde förvaltningschefen upp den bloggande anställde och kallade till möte för att diskutera bloggen då "tonen i den inte uppskattades”.
På mötet där förvaltningschef, en kommunal tjänsteman, facket samt den anställde medverkade, talades det om att yttrandefrihet råder, att inget brott begåtts av den anställde men fokus lades på en lektion i etik och moral.
Tjänstemannen sa att den anställde i och med sina blogginlägg var omdömeslös, inkompetent och skulle vara icke önskvärd vid en eventuell nyrekrytering Ledningen menade att den anställde utsatt chefen för lidande med de (knappa 150 av 1700) inlägg som handlat om arbetet. Det lidande som chefen utsatt delar av sin personal för talades det inget om.
Den anställde medgav att tonen i ett par av inläggen varit väl hård och valde därför att visa arbetsgivaren sin goda vilja genom att omedelbart ta bort bloggen från nätet. Facket meddelade den anställde att det värsta som kunde komma att hända var att skriftlig varning kunde utfärdas.
Parallellt med detta skedde pga de alarmerande resultaten i en arbetsmiljöenket på den anställdes arbetsplats en stor arbetsmiljöundersökning med långa enskilda intervjuer mellan företagshälsovård och samtlig personal.
Förvaltningschefen bedyrade såväl muntligt som i mötesprotokollet att bloggen och arbetsmiljlöarbetet var helt skilda från varandra.
Veckorna gick och den anställde frågade facket vid ett par tillfällen om något besked om ev reprimand var på gång. Facket påtalade för arbetsgivaren att den anställde ville få besked.
Under samma period pågick lönesättningssamtal. Den anställde får uppskattning av chefen för väl genomfört arbete samt meddelades om en lönehöjning över medel.
Fortsättning följer
1 kommentar:
Ja fy fan. Fortsättning i morgon eller?
Hur går man vidare utan upprättelse? Det är frågan.
Kram!
Skicka en kommentar