söndag 22 november 2009
Fakta eller fiktion? del 4
Kapitel 4 (Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3)
Den bloggande anställde som låg djupt deprimerad och tillintetgjord hemma i sin lägenhet kallades till förhandling enligt paragraf xx till kommunhuset.
Kontakt togs med facket för att kunna vara förberedd inför argumentationen för sin sak. Den anställde skrev ner allt den ville förmedla till arbetsgivaren.
På mötet framlades inte längre den anställdes blogg som huvudorsak till omplacering. Förvaltningschefen hävdade nu att det under en lång tid förekommit samarbetssvårigheter mellan den anställde och chefen, vilka inte blivit bättre trots omfattande åtgärder, vidare ansåg man att det pågående arbetsmiljöarbetet kunde äventyras om den anställde fick arbeta kvar.
Handfallen satt den anställde med sina nedtecknade argument mittemot förvaltningschefen och den bistre kommuntjänstemannen. Inget av det som stod på pappret relaterade till det som sagts.
Den anställde påtalade dock att den aldrig upplevt några samarbetsproblem, att ingen nämnt detta för den anställde och att några åtgärder aldrig vidtagits. Den anställde bad att få se den dokumentation som borde finnas kring de påstådda samarbetsproblemen och åtgärderna. Någon sådan dokumentation förelåg dock inte.
Förvaltningschefen vidhöll sin ståndpunkt att omplacering skulle ske. ”Vi har fortsatt stort förtroende för dig i din yrkesroll” sa man till den anställde.
Facket och den anställde accepterade inte ledningens beslut och mötet avslutades i oenighet. I och med detta kallades det till en ny förhandling enligt paragraf yy, vilken skulle ske inom loppet av 14 dagar.
lördag 21 november 2009
Ok lördag
Stämningen var obefintlig, hade Aftonbladets Roos en kväll som denna senast han var i CC så förstår jag hans uttalande om att LHC-publiken är nästan sämst i Sverige.
Men soppan hos Tifo var god, sällskapet var trevligt, Cluben vann och HV fick stryk på hemmaplan så som helhet en lyckad lördag. :-)
Klapp klapp
Lasse Anrell går i taket och håller inte alls med, han tycker att Linköping har en riktigt bra klack. Roos får inte medhåll från Chris Härenstam heller, annat än om Brynäs klack som även han tycker är trist.
Bäst var Djurgården ansåg Roos, Lasse & Chris utsåg Frölundas klack till allra bäst.
Jag tycker White Lions blivit bättre de senaste åren, det är mindre hata och mer stötta nu än förut. På vissa matcher har det, precis som i övriga hallen, varit lite glest på ståplats, hoppas det vänder nu och att stämningen stegras för varje match.
Mycket hänger ju på sittplats också, det gäller ju att de hakar på klacken. Men en undran: Varför i hela friden verkar publiken tro att vi kör Raketen varje gång det ska klappas?? Lyssna för guds skull på klacken och håll tempot i klappandet, forcera inte så att hejarramsorna drunknar i ett jytter av applåder.
Nån typ av slagverk i W.L kanske skulle hjälpa?
Matchdag

Tifo bjöd hem oss till huset vid kanalen på lunch innan matchen idag. Det ryktas om att det blir gulaschsoppa, yuammi :-).
Jo och jag har lovat ta svängen förbi CG och köpa med oss efterrätt.
Ser ut att kunna bli en trevlig lördag :-)
Fakta eller fiktion? del 3
Kapitel 3 (Kapitel 1 Kapitel 2)
På arbetsplatsen fortgick processen med den psykosociala arbetsmiljön. Företagshälsovårdens sammanställning av personalintervjuer var klar och deras analys presenterades för personalgruppen. Arbetet med kartläggningen av arbetsmiljön var beställd och betald av ledningen, det är så den privata företagshälsovården fungerar, den beställs, betalas och därmed också kontrolleras av ledningen. ”Man får det man betalar för”.
Sammanställningen gav alla en mycket tydlig bild över situationen. Personalen tyckte om sina jobb, trivdes med sina arbetsuppgifter och kollegor. Man ansåg inte att det fanns informella ledare i personalgruppen. Däremot saknades det helt förtroende för chefens förmåga att på ett korrekt och kompetent sätt ha personalansvar, det var samtliga rörande överens om.
Analysen av sammanställningen speglade dock en helt annan bild, i den lade företagshälsovården och ledningen problemet i knät på personalgruppen. Det var nu upp till dem att lösa situationen, de ställdes inför ett ultimatum, antingen hoppar ni på tåget eller inte. Valde man att hoppa på tåget så innebar det att man tog sitt ansvar att förbättra arbetsmiljön, med det valet visade personalen också sitt stöd till chefens förmåga att vara en god ledare sa man.
Den som skulle köra tåget, chefen, var bara tyst, satt längst bak i salen och betraktade. Inga garantier gavs till personalen att ”lokföraren” hade tillräcklig kompetens för sitt uppdrag.
Fortsättning följer
Barely getting by
Tell me now if you came sneaking up behind
Would you know me and see behind the smile
I can change like colors on a wall
Hoping no one else will find what lies beneath it all
I think I hide it all so well
Stepping out, everyone can see my face
All the things I can't erase from my life
Everybody knows
Standing out so you won't forget my name
That's the way we play this game of life
Everybody knows
Looking through the crowd
I search for something else
But every time I turn around
I run into myself
Here I stand
Consumed with my surroundings
Just another day
Of everybody looking
I swore they'd never see me cry
You'll never see me cry
Stepping out, everyone can see my face
All the things I can't erase from my life
Everybody knows
Standing out so you won't forget my name
That's the way we play this game of life
Everybody knows
You say I'll pay the price
That's the chance that I'll take
Though you may think I'm telling lies
But I just call it getting by
Stepping out, everyone can see my face
All the things I can't erase from my life
Everybody knows
Standing out so you won't forget my name
That's the way we play this game of life
Everybody knows I am just barely getting by
fredag 20 november 2009
LHC-TIK
Matte förtjänar ett mycket bättre öde än så.
This is it
Nu är min tjänst tillsatt.
Så, det var det.
Slut, finto, la fin, the end.
Dystergök...
Fakta eller fiktion? del 2
Kapitel II (kapitel I finner du här)
Med en dags varsel kallades plötsligt till nytt möte på kommunhuset. Där meddelade förvaltningschefen att det ansågs omöjligt för den anställde att arbeta kvar på arbetsplatsen utan hänvisade till en omplacering med den anställdes låga förtroende som denne uttryckt på bloggen för chefen som motivering.
Den anställde motsäger sig detta bl a med motiveringen att det låga förtroende som det hänvisats till funnits under en lång tid och att den anställde trots det skött sitt arbete helt tillfredsställande vilket också senaste lönesamtalet vittnat om. Den anställde hävdade att denne inte såg några problem med att fortsätta på sin arbetsplats.
Facket opponerade sig mot arbetsgivarens krav på omplacering och frågan hänsköts till en framtida förhandling i enlighet med gällande regler.
I direkt anslutning till detta möte hade förvaltningschefen även kallat den anställdes närmaste kollegor, dvs de som vid något eller några tillfällen kommenterat blogginläggen som berörde arbetsplatsen.
Förvaltningschefen lät meddela de närmaste kollegorna att deras kommentarer gjort att de låg på minussidan hos chefen samt att den bloggande anställde skulle omplaceras.
Vidare samlade förvaltningschefen all personal (undantaget den anställde samt de närmaste kollegorna) på arbetsplatsen till möte samma eftermiddag.
På detta möte deltog även berörd chef. Förvaltningschefen informerade personalen om att den anställde hade en blogg som handlade om arbetet (vilket var en ren osanning då innehållet i bloggen långt ifrån inriktade sig enbart på arbetet), bloggen menade man hade en ton som inte uppskattades av ledningen.
Förvaltningschefen läste upp två inlägg (från den blogg som sedan drygt 1 månad inte längre fanns tillgänglig på nätet) som den anställde skrivit i affekt varvid chefen satt bredvid tydligt berörd.
På mötet meddelades personalen av förvaltningschefen, utan att regelrätta fackliga förhandlingar förts, att den anställde skulle omplaceras.
Den dåliga psykiska kondition den anställde befann sig i efter omplaceringsbeslutet gjorde att denne av förvaltningschefen beviljades ledigt med bibehållen lön de tre resterande dagarna i arbetsveckan.
När den anställde efter flera sömnlösa nätter sökte sig till vårdcentralen blev det omedelbar sjukskrivning samt ordination av såväl ångestdämpande som sömntabletter.
torsdag 19 november 2009
Ior & jag...
Sov i princip inget i natt, och med tröttheten blir bekymren, ledsamheten och oron än större.
Det är svårt att inte anta offerrollen, känna att allt är orättvist och tycka synd om sig själv.
Ville inte följa med på matchen ikväll. Kände ingen lust alls till det. Tifo försökte övertala mig, Jo mer eller mindre tvingade med mig.
Såhär i efterhand är jag tacksam för det, det hjälpte mig att skingra orosmolnen för en stund.
Att Cluben dessutom vann över DIF gjorde det knappast sämre. Bra jobbat Cluben!
Fakta eller fiktion?
Kapitel I.
Det var en gång en kommunal arbetsplats där missnöjet bland personalen var stort och den psykosociala arbetsmiljön lämnat mycket övrigt att önska. Personalen saknade förtroende för ledningen.
En anställd hade en blog. En blog där det inte skrevs namn på vare sig personer, platser eller städer. Den anställda beskrev där sin vardag, sina känslor och sina upplevelser. En del inlägg rörde arbetet, den dagliga verksamheten men också den pågående konflikten med chefen. Som så ofta mitt uppe i en konflikt kunde orden ibland vara väl hårda. I efterhand när lugnet lagt sig hade nog uttrycket kunnat vara mer nyanserat.
En dag ringde förvaltningschefen upp den bloggande anställde och kallade till möte för att diskutera bloggen då "tonen i den inte uppskattades”.
På mötet där förvaltningschef, en kommunal tjänsteman, facket samt den anställde medverkade, talades det om att yttrandefrihet råder, att inget brott begåtts av den anställde men fokus lades på en lektion i etik och moral.
Tjänstemannen sa att den anställde i och med sina blogginlägg var omdömeslös, inkompetent och skulle vara icke önskvärd vid en eventuell nyrekrytering Ledningen menade att den anställde utsatt chefen för lidande med de (knappa 150 av 1700) inlägg som handlat om arbetet. Det lidande som chefen utsatt delar av sin personal för talades det inget om.
Den anställde medgav att tonen i ett par av inläggen varit väl hård och valde därför att visa arbetsgivaren sin goda vilja genom att omedelbart ta bort bloggen från nätet. Facket meddelade den anställde att det värsta som kunde komma att hända var att skriftlig varning kunde utfärdas.
Parallellt med detta skedde pga de alarmerande resultaten i en arbetsmiljöenket på den anställdes arbetsplats en stor arbetsmiljöundersökning med långa enskilda intervjuer mellan företagshälsovård och samtlig personal.
Förvaltningschefen bedyrade såväl muntligt som i mötesprotokollet att bloggen och arbetsmiljlöarbetet var helt skilda från varandra.
Veckorna gick och den anställde frågade facket vid ett par tillfällen om något besked om ev reprimand var på gång. Facket påtalade för arbetsgivaren att den anställde ville få besked.
Under samma period pågick lönesättningssamtal. Den anställde får uppskattning av chefen för väl genomfört arbete samt meddelades om en lönehöjning över medel.
Brott & straff
Som personal är det viktigt att tänka på att eventuella konsekvenser på mindre önskvärt beteende står i direkt proportion till det som skett. T ex att man inte får låna bandyklubba om man struntar i att plocka in den efter sig.
Att säga att man inte får äta mellanmål för att man rasat ner ett legobygge andra barn har gjort har ingen logik, det hör inte samman. Sådana "straff" kommer aldrig få ett barn att förstå kopplingen mellan sitt handlande och konsekvens. Däremot förstår barnet tydligt att man kan bli bestraffad och att det är vi vuxna som bestämmer.
"Jag tänker inte äta mellis alls om inte......." 1000 gånger har man som personal hört det hotet, eller "Jag tänker inte vara med om inte...". Här finns ett utmärkt tillfälle att belysa konsekvensen av sitt handlande; Om DU inte äter mellis så är det enda som händer att DU blir hungrig, vi andra kommer att äta och bli mätta ändå, om DU inte är med oss nu så kommer vi andra ändå göra det vi planerat och vi ska ha roligt så det enda som händer är att DU missar det roliga.
Alltför ofta hör man sådant som att, Om ni inte sköter er i matsalen nu så ställer vi in skolresan (vilket många barn dessutom rätt snabbt genomskådar som ett tomt hot).
Vänd på det istället, Om ni uppför er trevligt i matsalen den kommande månaden så blir er belöning en skolresa. Morot istället för hot. Det har vi använt oss av på fritids ofta, "belöningsfester" för gott beteende. Det fungerar otroligt mycket bättre än hot alla dagar i veckan.
Hundcoachen menar att hundar gör sådant de kan få fördel av. Detsamma gäller också oss människor.
Man ska belöna gott beteende och se till att sådant som är mindre önskvärt får konsekvenser som är relaterade och står i proportion till det som skett.
Vad vill jag säga med denna lilla pedagogiklektion så här en helt vanlig torsdagsmorgon?
Några kan säkert gissa det redan, men för er andra kommer det snart en förklaring...
When you were here before,
Couldn't look you in the eye
You're just like an angel,
Your skin makes me cry
You float like a feather
In a beautiful world
I wish I was special
You're so fuckin' special
But I'm a creep,
I'm a weirdo
What the hell am I doin' here?
I don't belong here
I don't care if it hurts,
I wanna have control
I want a perfect body
I want a perfect soul
I want you to notice
when I'm not around
You're so fuckin' special
I wish I was special
But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell am I doin' here?
I don't belong here, ohhhh, ohhhh
She's running out again
She's running out
She run run run run...
run... run...
Whatever makes you happy
Whatever you want
You're so fuckin' special
I wish I was special
But I'm a creep,
I'm a weirdo
What the hell am I doin' here?
I don't belong here
I don't belong here...
onsdag 18 november 2009
Man tror inte det är sant
Idag, drygt 6 månader senare ringer f-kassan upp mig och meddelar att eftersom jag arbetade 75% vid sjukskrivningsperiodens start är det det som gäller för hela sjukskrivningstiden, således är jag nu återbetalningsskyldig på en fjärdedel av det jag fått i sjukpenning. Tack för det, kunde de väl kommit på lite tidigare kan tyckas.
Man undrar ju om reglerna är detsamma om det var tvärtom, om jag jobbat 100% vid sjuktillfället men sen gått ner till 75% tjänst, skulle jag ändå ha rätt till heltidsersättning då?
Hela den här förbannade soppan har kostat mig så mycket i såväl förlorad inkomst som dåligt mående, man undrar ju om det någonsin tar slut.
Allt mitt blir ditt
Jag hoppas att någon av dem får tjänsten, jag missunnar dem verkligen inte möjligheten till en ett fast jobb, det är de värda. Min olycka blir deras lycka. Fast jag vill ju gärna tro att min olycka även blir min lycka så småningom.
Nervöst
Lite nervöst är det allt...
tisdag 17 november 2009
Bra gjort SVT!
Alldeles förträffligt bra tv i all sin enkelhet!
Har sett de två första programmen på SVTplay, gillade och berördes mest av del 2.
Ser verkligen fram emot kommande avsnitt.
Musikterapi
Jag fick frågan vilken min favoritartist var. För en gångs skull en enkel fråga, en som jag kunde svara enkelt och direkt på; Thåström.
måndag 16 november 2009
HV-LHC 6-4
Nu tappade inte Cluben poäng pga av frånvaron av vissa spelare utan pga de individuella misstagen från andra. Onödiga utvisningar, slarv i egen zon och så Norrenas utflykt bidrog till att HV fotrsätter sin hemmavinst-svit.
Tifo, K och jag såg matchen hemma hos Jo. Jag lagade kalops, som faktiskt smakade precis som kalops :-), Tifo hade handlat lite goda cookies som vi sköljde ner med lite glögg, så trots förlusten ändå en trevlig kväll.
Presenttips
Finns det ingen som har något bra förslag?
söndag 15 november 2009
Hört i Parlamentet
Tänk på den du Jimmie Åkesson...
lördag 14 november 2009
Hua!
Stannade till på ettans dansbandskamp och höll på att dö, Torgny Melins spelade 800 grader!!! Så fruktansvärd vidrigt illa, har aldrig hört en sämre version på den låten. Hua det löpte kalla kårar av obehag längs med hela ryggraden. Hur jag än försökte så kunde jag inte sudda ut oljudet ur skallen efteråt. Zappade vidare och hamnade på körslaget, och tack gode gud för där sjöng Caroline af Ugglas kör sin version av 800 grader och genast raderade det ut dansbandsslakten av denna underbara Ebba-klassiker! Tack för det Caroline.

Rena händer

Jag trär på mig mina handskar, masserar in färgen i håret och ska sen låta det sitta i tre minuter. Vänder mig om i duschen och ser att hela väggen är röd, blodröd. Ser ut som en scen ur Psyko (om det vore färgfilm vill säga...).
Jaha, bara att börja tvätta väggen, det var lite svårt att få bort så jag tog lite klorin, kom just då på att om väggen ser ut så här, hur ser då JAG ut??
Kliver ut framför spegeln, och Jesus vilken syn!!! Färgfläckar i hela pannan, på öronen, halsen och i nacken. Jag kunde inte annat än att asflabba där jag stod alldeles rödfärgad. Tack och lov att jag använde handskar, hade ju varit trist om jag fått färg på händerna.....
Språkförbistring
Imagine that dress on someone who is five three.
På svenska betyder detta tydligen: Tänk dig en 53-åring i den klänningen.
Suck!



