Tänk så otroligt lätt sådant som man kan verkar vara. Jag hade absolut ingen aning om vad de allierade kallades under andra världskriget men jag kan min proggmusik. Blev djupt besviken på lag Wester/Syrén som svarade Imperiet på Staten & kapitalet. Hallå?!! De sa ju att det var grupper från slutet av 60- och början på 70-talet. Då fanns inte Imperiet, de bildades 1983, dessutom har Imperiet ALDRIG spelat Staten och kapitalet. Ebba Grön gjorde det, men först i slutet av 70-talet, trodde alla visste att det var från början var Blå Tågets låt.
Favoriten Lasse Winnerbäck var med i Skalvan. Ett av ytterst få tillfällen han låtit intervjuat sig. Programledaren försökte påtala att möta fans på gatan, skriva autografer, stå ut med att bli fotograferad och att ställa upp på intervjuer i tid och otid skulle vara en del av Lasses jobb som artist. På det svarade bara Winnerbäck; Nej jag har aldrig sett det som mitt jobb. Jag är musiker. Det är nog jobb att bara vara Lars Winnerbäck.
En annan gäst i programmet var Gustaf Skarsgård och under hela tiden han pratade kunde jag bara tänka, Gud va han är lik sin far, han låter ju till och med likadant!
En publicitetshungrig engelsk dam pratade om otrohet och framstod som allt annat än sympatisk. Inte pga ämnet utan pga hennes framtoning. Hoppas hennes 15 minutes of fame inte varar mer än just 15 minuter. Hua!
Sist ut var Mums-Måns, åååh vilken liten rar ärta han är, en gräddkola, så söt, så söt :-). Smultron skickade mess: Du vet väl att din Lasse är på tv. Jag sände tillbaka att jag tittade, fick svar: O Mums med!
I mina ögon en riktigt bra tv-kväll m a o.
Winnerbäck avslutade programmet med att sjunga den alldeles fantastiskt underbara Ingen soldat. Jag lutade mig tillbaka i soffan hemma hos Jo och bara njöt.
JAG VILL GÅ PÅ WINNERBÄCKS-KONSERT SNART!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar