10 år sen idag, 10 år sen N ringde mig när jag körde på motorvägen in till stan och berättade att ett plan kraschat in i WTC. Vi trodde först, som så många andra, att det var en olycka men medans vi pratade flög ett annat plan in i det andra tornet. Då förstod man att det här var en attack.
Större delen av den resterande dagen tillbringades sen framför tv:n och datorn.
Jag tror att alla minns precis var de var när de fick veta att det hände, precis som med många andra stora händelser, Palmes mord, Estoniakatastrofen och mordet på Anna Lindh.
Alla påverkades av WTC-atackerna på ett eller annat sätt. Världen är inte densamma som innan. De direkt drabbades liv blir såklart aldrig detsamma, de som förlorat en anhöring eller själva lever med traumat av att ha varit där på plats.
Indirekt har vi alla påverkats.
Ett halvår efter var jag på en stor hundutställning när brandlarmet plötsligt går igång och en röst uppmanar alla att omedelbart utrymma lokalerna. Plötsligt höjs röster omkring mig att det är ett terrorhot och folk får bråttom ut.
Det normala hade ju varit att först och främst tro att det brann eller att det var ett falskt alarm men rädslan som slagit rot hos många efter 9/11 är inte rationell eller logisk.
Isalmhatet har också bretts ut, och framförallt tillåtits breda ut sig. Bilden av en terrosist är utan undantag en arabisk man.
I filmer är skurken numera oftare från mellanöstern än från Ryssland.
Jag vill själv tro att jag inte låtit min människosyn påverkas, men när jag satt på ett plan och såg tre män med långt skägg och turban kliva på och satte sig på olika platser med böjda huvuden till synes bedjande, så steg rädslan inom mig och uppenbart också bland mina medpassagerare, det blev tyst och de tre männen överröstes med misstänksamma blickar.
Det fick mig också att tänka på hur fruktansvärt jobbigt det måste vara för alla med arabiskt utseende att beträda en flygplats, fortfarande idag 10 år senare.
USA:s ekonomi är i djup kris, tänk vilka miljarders miljarder dollar som runnit ut i kriget mot terrorismen i Afgahnistan och Irak, krig som pågått i 10 år och som trots stora löften inte än stoppats av president Obama.
I terroristbekämpningens namn har långt fler civila än de som omkom i samaband med WTC-attacken, fått sätta livet till. Mängder av familjer får aldrig hem sina anhöriga som sänts ut i krig.
Guantanamo där flertalet brott mot männskliga rättigheter begåtts har ännu inte stängts.
Usama Bin Laden och Saddam Hussain är båda döda.
Idag invigs minnesmonumentet på Ground Zero, de omkomna och deras anhöriga hedras vilket är en fin gest.
Att kalla hem alla soldater hade också varit en fin gest.
Lika lite som alla skandinaver är kallsinninga mördare som Anders Behring Breivik, lika lite är alla muslimer terrorister, det kan vara bra att komma ihåg en dag som denna....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar