Det var tyst i trapporna på väg ut ur Cloetta Center igår. Många har säkert fjolårets snopna sorti ut ur slutspelet i färskt minne och det är inget man vill uppleva igen. Men det känns nära nu, nära det som av media förra året kallades säsongens stora fiasko.
Någonting har hänt efter OS-uppehållet. Cluben har knappt vunnit alls sen dess och nu är man tvingad att ta tre raka segrar mot Frölunda, varav en i Skandinavium. Omöjligt? Ja nästan, i alla fall sett till spelet de senaste två matcherna. Men med den energi och vilja som laget uppvisade i lördags så kan det gå. Men vem ska motivera & entusiasmera spelarna till det? Lener klarar det bevisligen inte. Inte en endaste gång har jag efter en time out av mustaschen kunnat skönja någon förändring i spelet, intensiteten har inte höjts, det enda som sker är att han blandar och ger i kedjorna.
För mig är det fullständigt oförklarligt varför han låter Ylven spela i förstalinen stundtals. Vad i hela friden ska Hlavac och Tony med honom till???!!
På fredag blir det en hel del bitande på naglarna och ont i magen. För även om läget känns rätt svart så kan man ju bara inte låta bli att hoppas lite lite lite...
1 kommentar:
tja Tojan. som inbiten hockeynörd tycker jag tyvärr att detta LHC som varit så jävla bra hela säsongen inte kan ett dyft i slutspelet när det det väl gäller. lite mer påpassning på tjeckerna och ni har ingenting i slutspelet, och Lener vilken jävla sås det verkar vara, skönt att han ska bort iaf. henrik sjöö (mackes jobbarkompis)
Skicka en kommentar