Något fattades

Matchen i lördags hade verkligen allt men ändå var det något som saknades. Farbrorn var inte där. För första gången var det tomt på hans plats. Hans två ständiga följeslagare var inte heller där. Hoppas verkligen att han är tillbaka igen på torsdag då cluben möter HV71 hemma i CC.

Anatomikurs med Gerard O´Shea

Anatomi & hockey

Puh! En intensiv helg är över och ny jobbvecka har just börjat.

Det har varit Anatomikurs med Gerard O´Shea på kennelklubben, började i fredgas kväll och slutade igår. Jag har deltagit vid flera av Gerards kurser och imponerats varje gång över hans oerhörda förmåga att kunna göra ett sådant tungt och svårt ämne så roligt, inspirerande, lättförståligt. Han förklarar i 3d med kroppen och hjäp av övriga delatagare, han står på bord, kör "skottkärra" med en deltgagare, demonstrerar rörelser i en vals med en annan. Han förklarar tvådimensionellt med informativa OH-bilder och lättförsåeliga stenciler, han pratar på lite svenska och lite engelska med ett brinnande engagemang om detta ämne. Tänk att Gerarad lyckas fånga hela gruppens intresse kl 9 en fredagkväll med 2 timmars information om skulderläge!
Jag har just denna helg inte kunnat deltaga under hela kursen då jag varit ansvarig för "marktjänsten". Jag har kokat kaffe, fixat med lunchen (som jag inte lagat själv utan smidigt åkt och hämtat på brorsans resaurang, gottgott).
På lördagseftermiddagen lämnade jag lokalen tidigt för att med LHC-halsduken runt halsen fara iväg till Cloetta Center och se cluben spela mot Modo. WOW! Vilken match! Det var alldeles underbart att se laget spela hockey denna lördagskväll. De visade VILJA, något som saknats tidigare. Det blev en målkvalkad och vi skrek oss hesa av lycka! Våra kamrater sprang snabbt till baren varje paus och leendet på J blev bara bredare och bredare ju längre kvällen gick. A-K skrik blev också högre högre, dessutom lyckades hon gång på gång skrika att LHC skulle spöa Timrå. Vilket de visserligen ska, fast kanske inte just denna gång då de mötte Modo :-).
Nu hoppas vi bara att den första bortasegern kommer snart!

10 minuter till nedsläpp

Är hos Jo, hon är inte hemma än, kommer senare. Har parkerat mig i tv-soffan framför canal plus. LHC - Södertälje (tvi för Tälje!) spännande! Kom igen nu cluben!!!
Kände att jag ville ordna ett litet tack till Jo för att jag får kolla på matchen här, så jag har lagat mat. Köttfärslimpa där potatis, morötter, lök & broccoli steks samtidigt i formen, mums!
På lördag har vi biljetter till hemmamatchen mot Modo! Underbart att tillbringa lördagskvällen i Cloetta Center tillsammans med ett gäng goda vänner :-).
Nu drar matchen igång, ut och dominera nu LHC!

Tung back

Klart med ny back för LHC, vilket vi verkligen behöver av spelet att döma hittills. En tjeckisk back med spel i NHL bakom sig, Josef Melichar. Han beskrivs i tidningen som en tung defensiv back. Märklig värvning, eftersom cluben flera gånger uttryckt att vad man saknar är en spelskicklig offensiv back, en bra ersättare för Mange Johansson. Har en känsla av att en del av spelarna kommer att få lämna truppen den närmaste tiden, Burke Henry får nog inte sitt try out-kontrakt förlängt och Redlihs har inte haft mycket istid/match än så länge. Återstår att se...
Ikväll möter vi Södertälje. Dags för säsongens första hemmaseger! Matchen går på Canal + så jag har bokat en plats hemma i soffan hos Jo. Heja heja heja cluben !!!!

Bonde söker fru

Tv-kväll. Ny säsong av Bonde söker fru, premiäravsnitt idag. Såg inte särskilt mycket av det förra säsongen men det känns ändå som om jag sett varenda avsnitt på grund av kvällspressens ständiga rapporteringar om allt och inget som hade med programmet att göra. Tänker inte följa det i år heller, väljer Roomservice med Johnny & Mathias på kanal 5.
Inte mycket i dagens såpor känns särskilt lockande eller spännande längre. Jo, underbara Wild Kids är en höjdare, det bästa barnprogrammet (även för vuxna) sen Fem myror är fler än fyra elefanter!
Tänk så bra första Robinson var. Med snygg-Martin på ena sidan av ön och "Pastor" Kent på andra. Då när de deltagande ännu var lyckligt ovetande om vilket otroligt mediaintresse serien skulle väcka och inte gick runt på ön och såg fram emot att som lön för mödan få hälsas välkomna på kändisfester av Micke Bindefeldt. Då var det ju riktiga människor med, personer som blottade sina goda och sina mindre sympatiska sidor. Då var det lätt att känna engagemang för serien, att "heja" på en person eller ett lag. Det var ju dessutom den stora snackisen under kafferasten på måndagen.

Rusningstrafik

Det första jag gör när jag kommer hem, efter att ha rastat Mr Big, är att kolla mailen på datorn, eller det var iallafall det första , sista dagarna har jag varje gång jag slagit på datorn kollat om L skrivit något nytt i sin blog, vilket hon oftast har för hon är flitig på att skriva.
Är just hemkommen från resan till Åkersberga tillsammans med G, K & A. De skulle upp till kennel Zican med sina resp fodervärdshundar, Rallii & Wabi, för att de båda ska föda sina valpar. Nu visade sig att Rallii med all säkerhet inte var dräktig och fick följa med hem igen till stor glädje för K & A som tyckte det var jobbigt att behöva lämna bort henne.
Där i huset på berget utanför Åkersberga finns förutom 4 katter, X antal Am Staffar också en hel flock med Russkiy Toys (8st), bl a Mr Bigs mamma Gloria och pappa Leffe. Jag tänkte att Mr Big skulle tycka det var kul att träffa en massa hundar i hans egen storlek så när de båda Toy-hanarna blivit inlåsta fick Mr Big komma ut. Men hua, han gillade inte att va med alla de där små! Han ställde sig avvaktande under en stol och försökte ignorera dem. Han nosade lite nonchalant på de som kom fram till honom men tröttnade snabbt och kom bort till mig istället. Nej tack, såg han ut att tänka, såna där små Russkiy Toys är inget för mig, jag är ju en stor kille vars bästa kompisar är staffen Rosa och salukin Gucci.
I bilen på vägen dit lyssnade vi till våra nya favoriter Anthony & the Johnsons :-), under hemresan var det sportradion med elitseriebevakning. Kändes inget bra att höra rapporteringen från Skandinavium där LHC åkte på spö av Frölunda med 4-1. Inte bra att spela så illa på bortaplan, skärpning nu grabbar !
Vi lyckades passera Stockholm mitt under värsta rusningstrafiken och fastnade i långa bilköer. Varför kallas det rusningstrafik ? Det är ju långt ifrån någon rusande trafik, tvärtom, sniglande trafik vore en mer sanningsenlig beskrivning.
Skulle aldrig klara av att ha det så varje dag, att sitta i bilkö både till och från jobbet, har absolut inte det tålamodet. Skulle få magsår på en vecka.

Ny bekantskap

Fick ett mess av N att jag nog skulle garva åt honom för han, "rockersgrabben", hade hittat nån Anthony and the Johnsons som han sett på tv och nu satt och lyssnade på via nätet. Hade jag aldrig hört talas om. Laddade genast ner några låtar på DC++, lät ju sådär och jag smålog för mig själv, tänkte att nu börjar N allt bli gammal och soft :-D.
Kollade sen YouTube, och faktiskt lät det inte så illa vid andra lyssningen, tvärtom. Jag fastnade bl a för You are my sister. Hmmm, inte alls illa. Detta kommer jag definitivt lyssna mer på!

Bill och Bull

Li min kollega som för närvarande är mammaledig kom förbi på jobbet. Hon hade lämnat av sin dotter på barngymnastik i skolans idrottssal och stannade till på en liten pratstund. Vi har arbetat tillsammans på fritids i många år och trivs väldigt bra ihop. Vi känner varandra väldigt väl och kan lätt läsa av varandras olika känslostämningar som för andra nog är helt osynliga. Vi brukar skämtsamt kalla oss för Knoll & Tott men egentligen är det nog mer som katterna Bill & Bull som alltid säger samma sak, fyller i varandras meningar. Inte för att vi alltid ska envisas med att tycka likadant utan för att det bara blir så. Li är en person som jag tror ingen kan tycka illa om. Jag har haft många olika kollegor som jag fungerat bra ihop med, men inget går upp mot det samarbete som Li och jag har haft och också kommer att ha i framtiden hoppas jag. Framförallt har vi väldigt roligt ihop, alla dagar, även de som under en period för några år sedan var väldigt jobbiga och tuffa, har varit fyllda av många härliga skratt.
Att sitta så här och prata en stund med henne nu när vi inte ses varje dag känns värdefullt.
Även om jag trivs väldigt bra tillsammans med mina nuvarande kollegor så är det allt ibland lite tomt att vara Bill utan Bull... :-(

Kristian Luuk

Fastnade i Luuks nya program på SVT, där han samtalar med en gäst som ska ta med ett antal musikvideor som betyder något speciellt för dem. Ett intressant programupplägg. Dagens gäst är Mona Sahlin. Jag måste erkänna att jag slutade lyssna redan efter en kort stund, inte för att det var dåligt utan för jag började fundera på vilka videor jag skulle välja och varför. Så svårt att välja.. hmmm

1. Redemption song - Bob Marley. Det är augusti 1983, skolstart , jag har börjat på högstadiet. En dag erbjuder mig J skjuts hem på hans moppe, storögt tackar jag ja och följer med hem till honom. J blir min första stora tonårskärlek. Aldrig hade jag kunnat tro då att han idag, 24 år senare, fortfarande skulle vara en viktig del av mitt liv om än inte längre som den stora kärleken.
2. Lyckliga gatan - Anna-Lena Löfgren. Framkallar bilder av mig sittandes på parkettgolvet framför stereohyllan i vardgasrummet hemma hos min vän L, med hennes mammas singelsamling som förutom denna låt också innehöll Sånt är livet med Anita Lindblom och mamma är lik sin mamma med Siw Malmqvist, Jag ringer på fredag med Sven-Ingvars m fl, m fl. Singlarna var samlade i en speciell singelpärm. Ler vid minnet :-) Har många minnen tillsammans med L, något jag säkert får anledning att återkomma till i min blog framöver.
3. Ska vi plocka körsbär i min trädgård - Ann-Christine Bärnsten. Dagen efter den stora personalfesten då barnen åkt hem från Kalvuddens internatkoloni. Jag, F, Å och K städar undan efter partyt som varat till soluppgången. På radion spelas denna låt vilket får oss att tramsigt sjunga och dansa med våra sopkvastar som mickstativ. Desutom skulle denna låt få symbolisera min kärlek till schlagerfestivalen.
4. American woman - Lenny Kravitz. N gick en kurs för mig i Kennelklubbens regi. Sen dess har han kommit att bli en mycket god och uppskattad vän till mig. Vi delar intresset av hund och hundutställningar. Många kvällar efter ett par glas vin (för mycket) har vi suttit uppe sent och tjatat om musik, film, skådisar så mycket att alla andra utom vi två tröttnat och gått och lagt sig. Härliga stunder med vad vi tycker är oerhört seriösa diskussioner :-).
5. I hennes sovrum - Joakim Thåström - Thåström har funnits med mig sen jag i trean satt i fönstret hemma tillsammans med A-S och lyssnade till Ebba Grön på kasettbandspelaren. Jag har sett Ebba, Imperiet och Thåström live flera gånger och det har varje gång varit en fantasisk upplevelse. Just denna låt väcker starka känslor i mig, jobbiga, obearbetade känslor, samtidigt ger låten mig en viss form av tröst. En mycket vacker låt.
6. Stuck in the middle with you - Steelers wheel. Tarrantinomusik. Denna låt får symbolisera all fantastisk filmmusik som med fingertoppskänsla valts för att förmedla en viss stämning/känsla. Musik som redan vid första tonen tar en med tillbaka till biosalongen, till filmens handling, till var och med vem man såg filmen med. Kunde lika gärna varit, Little less conversation med Elvis Presley, Nino Rotas underbara musik ur Gudfadern, Summernights ur Grease, Far jag kan inte få upp min kokoksnöt från den alldeles fantastiska Mitt liv som hund eller varför inte Sweet home alabama med Lynyrd Skynyrd från charmiga Forrest Gump.

Utöver sex favoriter skulle man ta med en "skämmis-låt". En låt man egentligen inte vill erkänna att man gillar. Först tänkte jag, att nej det finns ingen sån låt, varför skämmas för något man gillar? Men när jag verkligen rannsakade mig själv så kom jag på en låt som av någon märklig anledning alltid gör mig på gott humör trots att jag vanligtvis mår dåligt av traditionell dansbandsmusik, Inget stoppar oss nu från Colins Nutleys film Black Jack skulle få bli min "Skämmislåt".

Hockeypremiär

I måndags var det säsongspremiär i Elitserien. Så tillsammans med 5 vänner, alla iklädda LHC-halsdukar (i strålande sol), begav jag mig förväntansfull till Cloetta Center. Redan på planen utanför CC mötte vi "farbrorn", mannen med plats raden bakom min brors säsongsplatser (vilka vi brukar låna titt som tätt). "Farbrorn" (vi måste presentera oss för varandra snart!) har gått på hockey sen det spelades på en utomshusrink, han har verkligen LHC i sitt hjärta. Han kommenterar allt som händer på plan, han kan alla spelares smeknamn. Till en början tyckte vi att han var rätt påfrestande, att han pratade sönder matcherna, men med tiden har han kommit att bli en trevlig del av att se på hockey. Under de senaste tre säsongerna har vi pratat mer och mer med honom, och det hade inte kännts som hockey utan att fått träffa honom nu. I år sitter vi visserligen på samma sektion men inte raderna ovanför varandra.
När lyset i CC släcktes och laget åkte in på planen ryste jag av välbehag, jag vände mig mot T som också sa att hon hade gåshud. Det pirrade i kroppen, hockey är härligt! Vilken tur att det finns något att se fram emot så här när hösten och mörkret gör sitt intåg.
LHC vann premiärmatchen mot Timrå. Nu är vi igång! Heja heja heja cluben, LHC är dom bästa!

4 inlägg per dag

Såg på Babben & Co igår där en av gästerna Magnus Uggla sa att man skulle skriva minst 4 inlägg per dag för att hålla en blog vid liv, hrm... då är väl min blog stendöd då :-/
Får försöka ta mig tid att skriva några rader åtminstone en gång per dag.

Alla är vi barn i början

L, min allra bästa vän har börjat Blogga. Hon har en alldeles fantastisk blog, Mammamummel, vilken genast inspirerade mig att återuppta Bloggandet. Gjorde ett försök för ett tag sedan och började ambitiöst men lät det sen tyvärr rinna ut i sanden.
Tänker att jag denna gång ska försöka sänka ambitionsnivån för att inte få prestationsångest och ge upp Bloggandet nästan innnan jag hunnit börja.

Min Blog kommer att handla om min hund, Mr Big, om mitt engagemang i kennelklubben och mina resor till olika hundutställningar, om hockey nu när elitserien drar igång, om mitt jobb på skolan & fritids tänker också att jag ska skriva om film och tv.