Slötittar på tv, roomservice. Gillar Johnny & Mathias. Ikväll fixar de hemma hos superpretto-bloggarna Alex & Katrine Schulman. Oftast blir det rätt justa resultat av det som roomservice-gänget fixar. Frida är en klar favorit. Men idag känns det lite som om lille Jon varit och smygtestat magic mushrooms...
Undrar hur jag själv skulle agera om jag kom hem till en home makeover som jag inte alls tyckte om? Skulle jag av hänsyn till de som jobbat säga att Åååååh så fint, eller skulle jag vara brutalt ärlig och kräkas galla över inredningen?
Har svårt att tro att jag skulle känna så mycket respekt för inredarnas jobb att jag skulle klara av att säga att det skulle vara snyggt med ditklistrade A4-sidor huller om buller på parketten.
Synd att Alex slutat blogga, hade varit vansinnigt kul att läsa vad han egentligen tyckte om Jons sjukt märkliga styling av parets vardagsrum!!!
onsdag 28 november 2007
Studiedag
Idag har det varit studiedag, alla barnen är lediga från skolan vilket innebär fullt hus på fritids. Som vanligt var innehållet på studiedagen helt inriktat på skolans verksamhet så vi fritidspedagoger valde att avstå från det och istället göra något speciellt med våra fritidsbarn.
Vi talade inte om för någon, inte ens föräldrar, vad vi skulle göra.
Med hyrd buss åkte vi med alla 60 barnen in till Linköping och Busfabriken. Barnen jublade av glädje när de fick reda på vårt resmål.
Väl där lekte de intensivt med en sprudlande energi och glädje i tre timmar, sen bjöds det på lunch och så bussfärd hem. En mycket lyckad dag! Extra kul blir det såklart när några av föräldrarna särskilt tackar för att vi ansträngt oss och gjort något speciellt. En mamma kom till och med tillbaka efter att hon hämtat sin son med en stor chokladask till oss som tack. Det värmde verkligen!
Detta var mitt första besök på en sån här busfabrik; barnen har pratat mycket om hur kul det är där. I en gammal industrifastighet var en enorm klätterställning i djungeltema uppbyggd, med studsmattor, rutchkanor, hängbroar, bollhav, sprialkanor mm. Alla barnen försvann åt alla håll och hade verkligen roligt! Jag hade nog förväntat mig att "fabriken" skulle vara något större, men det fanns utrymme och aktiviteter så det räckte och blev över. Blev dock något besviken över bemötandet från personalen, vi hade redan för flera veckor sedan ringt och bokat att vi skulle komma med en stor grupp, vilket de sa inte var några problem. Men det kändes som om de tyckte det var besvärande att ta emot oss. Det var med halvsura miner de tog upp vår matbeställning också.
Om man nu arbetar på ett en arbetsplats vars syfte är att roa stora mängder barn kanske man får lov att bjuda till lite. Faktiskt var deras bemötande så pass dåligt att vi tyckte det var värt ett dagens ris i tidningen.
Trots detta så var barnen helnöjda med sin studiedag och det var ju ändå syftet.
Det har varit skönt med en intensiv dag, då har jag inte haft tid till grubblerier över min farbror.
Vi talade inte om för någon, inte ens föräldrar, vad vi skulle göra.
Med hyrd buss åkte vi med alla 60 barnen in till Linköping och Busfabriken. Barnen jublade av glädje när de fick reda på vårt resmål.
Väl där lekte de intensivt med en sprudlande energi och glädje i tre timmar, sen bjöds det på lunch och så bussfärd hem. En mycket lyckad dag! Extra kul blir det såklart när några av föräldrarna särskilt tackar för att vi ansträngt oss och gjort något speciellt. En mamma kom till och med tillbaka efter att hon hämtat sin son med en stor chokladask till oss som tack. Det värmde verkligen!
Detta var mitt första besök på en sån här busfabrik; barnen har pratat mycket om hur kul det är där. I en gammal industrifastighet var en enorm klätterställning i djungeltema uppbyggd, med studsmattor, rutchkanor, hängbroar, bollhav, sprialkanor mm. Alla barnen försvann åt alla håll och hade verkligen roligt! Jag hade nog förväntat mig att "fabriken" skulle vara något större, men det fanns utrymme och aktiviteter så det räckte och blev över. Blev dock något besviken över bemötandet från personalen, vi hade redan för flera veckor sedan ringt och bokat att vi skulle komma med en stor grupp, vilket de sa inte var några problem. Men det kändes som om de tyckte det var besvärande att ta emot oss. Det var med halvsura miner de tog upp vår matbeställning också.
Om man nu arbetar på ett en arbetsplats vars syfte är att roa stora mängder barn kanske man får lov att bjuda till lite. Faktiskt var deras bemötande så pass dåligt att vi tyckte det var värt ett dagens ris i tidningen.
Trots detta så var barnen helnöjda med sin studiedag och det var ju ändå syftet.
Det har varit skönt med en intensiv dag, då har jag inte haft tid till grubblerier över min farbror.
tisdag 27 november 2007
Mycket att tänka på
Har idag varit i min avlidne farbrors lägenhet. Brrrrr vad det var obehagligt. Jag har sovit oroligt inatt, drömt om död och begravningar.
Som tur var följde min goda vän Tesa med mig, det är jag mycket mycket tacksam för.
Damen från socialförvaltningen som mötte mig där, överlämnade lägenhetsnycklar, papper och div instruktioner på saker jag nu hade att ta hand om sen lämnade hon oss.
Tesa och jag fick börja leta efter bankkontouppgifter, deklarationspapper mm. Hua vad jag tyckte det kändes besvärande att leta runt bland hans saker. Det fanns travar och åter travar med dagböcker, Tesa tittade i den senaste där han bl a skrivit om sin glädje över att börja sitt nya jobb, så sent som den 13 november.
Vi hittade de papper vi behövde och kunde lämna lägenheten. Jag kunde inte sluta rysa, kände när jag låste dörren att jag aldrig ville sätta min fot där igen.
På vägen tillbaka till jobbet fick jag stanna bilen vid vägkanten och kräkas.
Nu återstår bara en massa praktiska saker som måste ordnas: avsluta div abbonemang; tv, telefon, bredband, el, säga upp lägenheten, avsluta konton, möte på begravningsbyrån, anlita någon som packar och tömmer lägenheten.
Känner mig väldigt osäker på hur allt ska gå till. Sånt här är ju knappast något man diskuterar så där till vardags som man gör med en massa annat praktiskt. I skolan lärde vi oss vad tre prickar på strykjärnet på tvättanvisningslappen på kläder betyder, hur man doserar tvättmedel och att steka leverbiffar på hemkunskapen och på barnkunskapen fick vi se förlossningsvideor och byta blöjor på dockor, skolsyster visade hur man trär på en kondom (på 2 fingrar varför man nu ska behöva kunna det?) och när poliserna besökte högstadiet fick vi lära oss hur hasch såg ut och luktade men aldrig fick vi veta vad som behöver göras när någon i ens närhet dör.
Kvinnan på begravningsbyrån som jag kontaktade idag frågade mig var min farbror fanns nu, det behövde de veta för att kunna hämta honom och göra honom iordning för begravningen. Hallå ?!? Jag har ingen aning om var han är nu! Hur tar jag reda på det? Alltså vem ska jag ringa för att fråga var min avlidna farbror finns? Knappast något Eniro kan svara på...
Som tur var följde min goda vän Tesa med mig, det är jag mycket mycket tacksam för.
Damen från socialförvaltningen som mötte mig där, överlämnade lägenhetsnycklar, papper och div instruktioner på saker jag nu hade att ta hand om sen lämnade hon oss.
Tesa och jag fick börja leta efter bankkontouppgifter, deklarationspapper mm. Hua vad jag tyckte det kändes besvärande att leta runt bland hans saker. Det fanns travar och åter travar med dagböcker, Tesa tittade i den senaste där han bl a skrivit om sin glädje över att börja sitt nya jobb, så sent som den 13 november.
Vi hittade de papper vi behövde och kunde lämna lägenheten. Jag kunde inte sluta rysa, kände när jag låste dörren att jag aldrig ville sätta min fot där igen.
På vägen tillbaka till jobbet fick jag stanna bilen vid vägkanten och kräkas.
Nu återstår bara en massa praktiska saker som måste ordnas: avsluta div abbonemang; tv, telefon, bredband, el, säga upp lägenheten, avsluta konton, möte på begravningsbyrån, anlita någon som packar och tömmer lägenheten.
Känner mig väldigt osäker på hur allt ska gå till. Sånt här är ju knappast något man diskuterar så där till vardags som man gör med en massa annat praktiskt. I skolan lärde vi oss vad tre prickar på strykjärnet på tvättanvisningslappen på kläder betyder, hur man doserar tvättmedel och att steka leverbiffar på hemkunskapen och på barnkunskapen fick vi se förlossningsvideor och byta blöjor på dockor, skolsyster visade hur man trär på en kondom (på 2 fingrar varför man nu ska behöva kunna det?) och när poliserna besökte högstadiet fick vi lära oss hur hasch såg ut och luktade men aldrig fick vi veta vad som behöver göras när någon i ens närhet dör.
Kvinnan på begravningsbyrån som jag kontaktade idag frågade mig var min farbror fanns nu, det behövde de veta för att kunna hämta honom och göra honom iordning för begravningen. Hallå ?!? Jag har ingen aning om var han är nu! Hur tar jag reda på det? Alltså vem ska jag ringa för att fråga var min avlidna farbror finns? Knappast något Eniro kan svara på...
fredag 23 november 2007
Hurra för Mr Big!!!
Hipp hipp hurra för världens bästa Mr Big!
Idag tog han sitt norska certifikat, blev bäst i rasen och är nu både Norsk utställningschampion och Norsk Vinnare -07 !!! :-)
Det var värt den långa resan till Norge!
Såg på SKK:s web idag att det var 24 Russkiy Toys anmälda till Stora Stockholm, makalöst många!!!! Ska verkligen bli intressant att se hur den ryska domaren ska döma dem.
Idag tog han sitt norska certifikat, blev bäst i rasen och är nu både Norsk utställningschampion och Norsk Vinnare -07 !!! :-)
Det var värt den långa resan till Norge!
Såg på SKK:s web idag att det var 24 Russkiy Toys anmälda till Stora Stockholm, makalöst många!!!! Ska verkligen bli intressant att se hur den ryska domaren ska döma dem.
torsdag 22 november 2007
Lååångt till Norge
Fy vad det ær långt till Norge!!! Trodde aldrig vi skulle komma fram till Scandic i Hamar. Men fram kom vi efter timmar av bilfærd på slingriga norska vægar i mørk skog med 80 km-hastighetsgræns :-)
Nu har vi druckit lite gott vin och ætit en vældigt god middag bestæende av halstrad torskrygg med rotfruktspurè med strimlad rødbeta, och till dessert en underbar creme brulè med blodapelseinsorbet.
På menyn fanns valbiff, det kændes alldeles før politiskt inkorrekt, hua så hemskt. Det ær væl så det ær hær i Norge, de slaktar och æter val och dødar sælungar... Førdomar, næe då inte jag inte!
Under kvællen har jag fått kanonrapportering av J & Jo från clubens hemmamatch mot Brynæs, vilka vi krossade med 6-0!!!! Duktigt Cluben.
Nu ær det dags att nattrasta Mr Big sen krypa till kojs. Håller tummarna før att jag har med mig en Norsk champion med Norsk vinnartitel hem i bilen imorgon.
Natti natti på norsk!
Nu har vi druckit lite gott vin och ætit en vældigt god middag bestæende av halstrad torskrygg med rotfruktspurè med strimlad rødbeta, och till dessert en underbar creme brulè med blodapelseinsorbet.
På menyn fanns valbiff, det kændes alldeles før politiskt inkorrekt, hua så hemskt. Det ær væl så det ær hær i Norge, de slaktar och æter val och dødar sælungar... Førdomar, næe då inte jag inte!
Under kvællen har jag fått kanonrapportering av J & Jo från clubens hemmamatch mot Brynæs, vilka vi krossade med 6-0!!!! Duktigt Cluben.
Nu ær det dags att nattrasta Mr Big sen krypa till kojs. Håller tummarna før att jag har med mig en Norsk champion med Norsk vinnartitel hem i bilen imorgon.
Natti natti på norsk!
onsdag 21 november 2007
Polisbesök
Var med om något mycket obehagligt idag. Precis i slutet av min arbetsdag ringde mobilen och en man presenterade sig som Fredrik från Linköpingspolisen. Min första tanke var att det var min kollegas man R som dummade sig. Men Fredrik sa att de stod vid min ytterdörr och ringde på, de sa att de var tvugna att komma i kontakt med mig personligen. De frågade var jag befann mig och sa att de skulle komma till mitt arbete och de bad mig komma ut till dem. Tiden innan de kom till skolan var alldeles hemsk. Tusen tankar for genom mitt huvud, tankar om död och tragiska trafikolyckor. Jag tänkte på mina närmaste och undrade vem av dem som förolyckats. Det var en fruktansvärt hemsk upplevelse att sitta där och vänta. Polisbilen körde in på parkeringen, de få barnen som var kvar på fritids blev naturligtvis oroliga och undrade vad det var som hände. Lyckligtvis var också Jo kvar så att jag inte var ensam vuxen. På mycket darriga ben gick jag de tre poliserna till mötes på parkeringen. De tog i hand, presenterade sig och som svar på min omedelbara fråga om vad som hänt bad de mig kliva in i framsätet på bilen innan de kunde säga något till mig. Jag hade svårt att få luft och det kändes som om allt gick i slowmotion.
Den ena polisen vände sig mot mig och sa att de hade ett dödsbud till mig. Jag höll andan.
Det gäller din pappas bror Björn sa han. Han har gått bort och du är hans enda anhöriga.
Puh!!! En våg av lättnad sköljde över mig. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
Jag har ingen som helst relation till min farbror, har bara träffat honom mycket sporadiskt som liten, kanske 15 gånger totalt, och ingenting sen min biologiska pappa dog för 20 år sedan.
Det är självklart tragiskt att Björn gått bort, men jag kunde inte känna något annat än total lättnad i den stunden.
Jag fick ett telefonnummer till en annan polis som jag skulle kontakta imorgon för mer detaljer kring vad som skett, sen fick jag kliva ur bilen och de for iväg.
Inne på fritids satt Jo i soffan med två vettskrämda barn på var sida om sig. Pojken hade oroligt undrat om polisen skulle ta mig och åka iväg när han genom fönstret sett att jag klivit in i bilen.
Tänk om det varit något mycket värre, att någon närstående gått bort och poliserna åkt iväg och lämnat mig helt förtvivlad, de visste ju att jag var på mitt arbete och att det var på ett fritidshem. Hur skulle jag klarat av att gå in till barnen igen, tänk om jag varit ensam vuxen kvar?
Kände mig lite chockad, var darrig när jag satte mig i soffan inne i värmen på fritids. Fick förklara för barnen och deras föräldrar när de kom och hämtade.
Fy, något sådant här vill jag aldrig mer behöva uppleva!
Nu får jag tala med den där polisen imorgon och se vad som måste göras nu. Om jag som ensam släkting är skyldig att ta tag i allt det praktiska runt ett dödsfall, bouppteckning, begravning, tömma lägenhet eller om jag har möjlighet att avsäga mig allt ansvar.
Den ena polisen vände sig mot mig och sa att de hade ett dödsbud till mig. Jag höll andan.
Det gäller din pappas bror Björn sa han. Han har gått bort och du är hans enda anhöriga.
Puh!!! En våg av lättnad sköljde över mig. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
Jag har ingen som helst relation till min farbror, har bara träffat honom mycket sporadiskt som liten, kanske 15 gånger totalt, och ingenting sen min biologiska pappa dog för 20 år sedan.
Det är självklart tragiskt att Björn gått bort, men jag kunde inte känna något annat än total lättnad i den stunden.
Jag fick ett telefonnummer till en annan polis som jag skulle kontakta imorgon för mer detaljer kring vad som skett, sen fick jag kliva ur bilen och de for iväg.
Inne på fritids satt Jo i soffan med två vettskrämda barn på var sida om sig. Pojken hade oroligt undrat om polisen skulle ta mig och åka iväg när han genom fönstret sett att jag klivit in i bilen.
Tänk om det varit något mycket värre, att någon närstående gått bort och poliserna åkt iväg och lämnat mig helt förtvivlad, de visste ju att jag var på mitt arbete och att det var på ett fritidshem. Hur skulle jag klarat av att gå in till barnen igen, tänk om jag varit ensam vuxen kvar?
Kände mig lite chockad, var darrig när jag satte mig i soffan inne i värmen på fritids. Fick förklara för barnen och deras föräldrar när de kom och hämtade.
Fy, något sådant här vill jag aldrig mer behöva uppleva!
Nu får jag tala med den där polisen imorgon och se vad som måste göras nu. Om jag som ensam släkting är skyldig att ta tag i allt det praktiska runt ett dödsfall, bouppteckning, begravning, tömma lägenhet eller om jag har möjlighet att avsäga mig allt ansvar.
Norge
Imorgon åker jag med mor och hundar till Hamar i Norge, Norsk vinnarutställning. Ska på morgonen först lämna in Mr Big på Tassarnas Trim så att han är nybadad och fräsch när han ska in i utställningsringen. Hoppas hoppas hoppas att han tar sitt norska cert på fredag och därmed blir Norsk Champion!
Det blir en lååång resa på Norges urusla vägnät. Märkligt att ett så rikt land inte kan hålla en bättre standard på sina vägar...
Ska komma ihåg att ladda ner lite ny musik i mobilen och packa med nån bra bok för dagen på utställningen kommer också att bli lång. Mr Big ska in direkt kl 9 och kommer vara färdig 5 minuter senare. Sen ska jag vänta på att mopsarna ska ställas ut, Marcello och Bizzie ska med. Då kan det vara bra att ha nåt tidsfördriv med mig.
Det blir en lååång resa på Norges urusla vägnät. Märkligt att ett så rikt land inte kan hålla en bättre standard på sina vägar...
Ska komma ihåg att ladda ner lite ny musik i mobilen och packa med nån bra bok för dagen på utställningen kommer också att bli lång. Mr Big ska in direkt kl 9 och kommer vara färdig 5 minuter senare. Sen ska jag vänta på att mopsarna ska ställas ut, Marcello och Bizzie ska med. Då kan det vara bra att ha nåt tidsfördriv med mig.
tisdag 20 november 2007
Tisdagsdepp
Sitter framför datorn på jobbet. Har letat lite bilder för inspiration till vårt projekt på fritids; vi ska måla en stor väggmålning med tema Rymden.
Känner mig så seg och trött. Brukar vara rätt trött så här års, men i år är det extra tungt.
Tesa frågade mig häromdagen om det var något som var fel för hon tyckte att jag verkade lite låg. Det är ju egentligen inget som är fel, bara att det är kallt, grått och mörkt. Jobbet är ett nödvändigt ont, nu förväntar inte jag mig att det ska vara tjolahopp att gå till jobbet, men det är extremt oinspirerande. Jag trivs med mina närmaste arbetskamrater men i övrigt är det allt annat än kul.
När jag vaknar på morgonen så är min första tanke; När får jag gå och lägga mig igen? Det är ju tragiskt.
Något måste hända snart, nåt kul. Vet bara inte vad. Försöker ju hitta på grejer, hockey, hundutställningar, umgås med vänner, men det känns inte som om det hjälper. :-(
Känner mig så seg och trött. Brukar vara rätt trött så här års, men i år är det extra tungt.
Tesa frågade mig häromdagen om det var något som var fel för hon tyckte att jag verkade lite låg. Det är ju egentligen inget som är fel, bara att det är kallt, grått och mörkt. Jobbet är ett nödvändigt ont, nu förväntar inte jag mig att det ska vara tjolahopp att gå till jobbet, men det är extremt oinspirerande. Jag trivs med mina närmaste arbetskamrater men i övrigt är det allt annat än kul.
När jag vaknar på morgonen så är min första tanke; När får jag gå och lägga mig igen? Det är ju tragiskt.
Något måste hända snart, nåt kul. Vet bara inte vad. Försöker ju hitta på grejer, hockey, hundutställningar, umgås med vänner, men det känns inte som om det hjälper. :-(
måndag 19 november 2007
Kalas i Ekängen
Var igår, söndag, på kalas hos brorsan i Ekängen. Min svägerska fyllde i veckan och det firade vi alltså igår. Jag var rätt seg, lite trött, lite bakis efter en lördag med hockey och vinkväll hemma hos J.
Min svägerskas pappa B pikade mig flitigt under eftermiddagen att han var lomhörd på höger öra efter matchen i lördags, jag satt brevid honom :-). Hoppsan, lätt att bli lite för engagerad och exalterad. Det var en härlig match att se, cluben slog Frölunda med hela 6-2 och gick med det upp på en tredje plats i tabellen.
På kalaset bjöds det på glögg - systemets årgångsglögg, smörgåstårta, vin och cappuccino med italiensk citrontårta.
Att vara i det nybyggda huset i Ekängen är en ren fröjd för ögat. Allt är så estetiskt tilltalande! Hela huset är mycket väl genomtänkt, belysning, funktion, möblering och övrig inredning har en fantastisk klass, stil & elegans. De har lyckats att i allt det supermoderna och minimalistiska ändå få in en känsla av värme i huset. Små detaljer som t ex tyget på matsalsstolarna, gökuret i hallen, tavlorna från Kina, den öppna spisen, kuddarna i soffan. De har verkligen lyckats få till det.
Min svägerskas pappa B pikade mig flitigt under eftermiddagen att han var lomhörd på höger öra efter matchen i lördags, jag satt brevid honom :-). Hoppsan, lätt att bli lite för engagerad och exalterad. Det var en härlig match att se, cluben slog Frölunda med hela 6-2 och gick med det upp på en tredje plats i tabellen.
På kalaset bjöds det på glögg - systemets årgångsglögg, smörgåstårta, vin och cappuccino med italiensk citrontårta.
Att vara i det nybyggda huset i Ekängen är en ren fröjd för ögat. Allt är så estetiskt tilltalande! Hela huset är mycket väl genomtänkt, belysning, funktion, möblering och övrig inredning har en fantastisk klass, stil & elegans. De har lyckats att i allt det supermoderna och minimalistiska ändå få in en känsla av värme i huset. Små detaljer som t ex tyget på matsalsstolarna, gökuret i hallen, tavlorna från Kina, den öppna spisen, kuddarna i soffan. De har verkligen lyckats få till det.
Hålla kurs
Ikväll startar jag en ringsekreterarkurs på kennelklubben. Offa och jag har hållt i den kursen i Östergötlands KK sen -96/97 nångång. Är osäker på exakt vilket år vi började. Det har varit väldigt roligt, lärde bl känna N genom en av våra kurser! Denna omgång är det tyvärr inte så många deltagare men hoppas att de som går är seriöst intresserade av att genomgå hela utbildningen och sen också jobba som ringsekreterare. Vi behöver fler i vårt län. Som det är idag får vi kontraktera ringsekr från såväl Halland som Dalarna för att få ihop tillräckligt många till våra utställningar.
Kom nu på att jag måste sätta mig ner vid skrivbordet hemma, (utan att vara ute på facebook) och sända ut kontrakt inför våra utställningar 2008. Hrmmm MÅSTE MÅSTE komma ihåg det.
Kom nu på att jag måste sätta mig ner vid skrivbordet hemma, (utan att vara ute på facebook) och sända ut kontrakt inför våra utställningar 2008. Hrmmm MÅSTE MÅSTE komma ihåg det.
fredag 16 november 2007
Min hemliga vän
Ja, var som sagt på hockey och såg LHC med nöd och näppe besegra Södertälje igår. Skärpning nu cluben, det där spelet duger inte! Hoppas verkligen få se mer glöd på lördag mot Frölunda.
På väg upp till läktaren mötte vi självutnämnda hockeyoraklet Nicklas Wikegård. Han tittade rakt på mig, log lite snett och hälsade igenkännande ?!? Lika bra att erkänna det; Nicke å jag är bästa polare :-/
Vi har en egen dream team-liga på jobbet. S ville från början inte vara med; Jag är inte så insatt i elitserien ursäktade hon sig. Jo, eller hur, snacka om att mörka! Hon leder just nu med drygt 100 poäng!!! För mig går det inget vidare, var ingen god idé att från början bara välja spelare med hjärtat, har blivit tvungen att byta ut några av "mina" LHC-spelare mot mer poängplockande spelare i Hv, Timrå m fl.
torsdag 15 november 2007
Spöa Tälje!!!
Hemma en snabbis efter jobbet, rasta hunden, byta om, slita åt sig LHC-halsduken och dra iväg till Cloetta Center.
KOM IGEN NU CLUBEN !!!! Visa Tälje var skåpet ska stå. Ikväll ska Tälje få smisk! :-)
Heja heja heja heja Cluben, LHC är dom bästa!
KOM IGEN NU CLUBEN !!!! Visa Tälje var skåpet ska stå. Ikväll ska Tälje få smisk! :-)
Heja heja heja heja Cluben, LHC är dom bästa!
Freddie blev BIS
I söndags arrangerade ÖKK sin årliga valputställning. Drygt 300 valpar av 130 olika raser var anmälda. Alla i styrelsen arbetade, Tesa & jag var ringsekreterare för min kompis N. Tesa & jag brukar alltid båda vilja skriva när vi jobbar, men just denna dag var vi båda snabba med att erbjuda oss vara inkallande. N skriver LÅÅÅÅÅNGA detalrika kritiker. Något man som utställare verkligen uppskattar, men som ringsekreterare tycker man sånt är mindre kul.
Tesa fick skriva tihihi.
Freddie, Tesas lilla Shih-Tzu, ställdes ut av uppfödaren i en annan ring. Han blev Bäst i rasen och gick därefter vidare till finalen där han vann Best in show i sin åldersklass! Hurra för Freddie!!
Tesa fick skriva tihihi.
Freddie, Tesas lilla Shih-Tzu, ställdes ut av uppfödaren i en annan ring. Han blev Bäst i rasen och gick därefter vidare till finalen där han vann Best in show i sin åldersklass! Hurra för Freddie!!
Skärpning
Li sa till mig igår att jag var tråkig och att hon var besviken på min inaktuella blog. Hon uppmanade till skärpning!
Igår var det Astrid Lindgren-dag på skolan med anledning av att hon skulle fyllt 100 år. Min kollegas snart 4-åriga dotter frågade på morgonen; Varför ska man fira hennes födelsedag, hon är ju död?!? En klok iakttagelse. Li undrade igår, "vi firar ju inga andra döingar". Hmmm, tänkte först inget säga, men var tvungen att lite försiktigt nämna några exempel som hon tyckte var mindre bra, Nobel, Gustav Adolf, men när jag sa Jesus så dog liksom hennes påstående. :-)
På skolan igår vimlade det av små Emil, Pippi, Ronja, Karlsson och Madicken. Just Madicken & Lisabeth var extra populära, de hade små "allmoge-rutiga" förklädesklänningar och sidenband i håret. En fundering jag hade var, att har verkligen barn såna klänningar hemma idag ? När använder man såna? Personalen var också utklädda, jag är oerhört tacksam över att jag inte hade nån skoltid på mitt schema igår så att jag slapp ha Pyssling-toppluva eller Pippi-peruk.
Ikväll är det match igen efter landslagsuppehållet. Hurra! Idag ska cluben spöa Tälje. Glädjande besked igår att Musse Håkansson är tillbaka i spel och tar plats i 1:a-kedjan med Weinhandl och Mårtensson, det är bra! Ikväll stannar A hemma och K följer med oss istället. Hoppas att hon tycker det är roligt för då kan vi få med oss både A & K på kommande matcher.
Heja heja heja Cluben!
Igår var det Astrid Lindgren-dag på skolan med anledning av att hon skulle fyllt 100 år. Min kollegas snart 4-åriga dotter frågade på morgonen; Varför ska man fira hennes födelsedag, hon är ju död?!? En klok iakttagelse. Li undrade igår, "vi firar ju inga andra döingar". Hmmm, tänkte först inget säga, men var tvungen att lite försiktigt nämna några exempel som hon tyckte var mindre bra, Nobel, Gustav Adolf, men när jag sa Jesus så dog liksom hennes påstående. :-)
På skolan igår vimlade det av små Emil, Pippi, Ronja, Karlsson och Madicken. Just Madicken & Lisabeth var extra populära, de hade små "allmoge-rutiga" förklädesklänningar och sidenband i håret. En fundering jag hade var, att har verkligen barn såna klänningar hemma idag ? När använder man såna? Personalen var också utklädda, jag är oerhört tacksam över att jag inte hade nån skoltid på mitt schema igår så att jag slapp ha Pyssling-toppluva eller Pippi-peruk.
Ikväll är det match igen efter landslagsuppehållet. Hurra! Idag ska cluben spöa Tälje. Glädjande besked igår att Musse Håkansson är tillbaka i spel och tar plats i 1:a-kedjan med Weinhandl och Mårtensson, det är bra! Ikväll stannar A hemma och K följer med oss istället. Hoppas att hon tycker det är roligt för då kan vi få med oss både A & K på kommande matcher.
Heja heja heja Cluben!
lördag 10 november 2007
Trevlig fredagskväll
Ägnade fredagskvällen åt socialt umgänge med bror och svägerska i deras oerhört smakfulla och estetiskt tilltalande nybyggda hus i Ekängen. Vi åt god mat, lyssnade lite halvt på Idol och spelade sen Buzz. En väldigt trevlig kväll! Det är tyvärr allt för sällan som vi har möjlighet att träffas, de jobbar många helger med catering till all sorts tillställningar och jag är ju allt som oftast iväg på hundutställningar. Men nu fick vi i alla fall till en fredagdsdate :-).
Igår kom första snön för denna vinter (blääääää), varningar utfärdades för ishalka och 2 dm snö under kvällen/natten. Hua, jag har ju, som vanligt, inte varit förutseeende nog och satt på vinterdäcken. Kändes lite läskigt att åka fram och tillbaka in till stan på somardäck. Tur då att man har goda vänner, fick låna bil med vinterdäck av A. Nu blev det väldigt lite av det där utlovade ovädret som tur va.
Hoppas att det inte blir snö och kyla imorgon då vi har valputställning. Blir inte kul för våra parkeringsvakter att stå ute hela dagen då. Blå himmel, vindstilla och sol önskas tack!
Ser fram emot morgondagen, N ska döma valpar ur grupp 8 (spaniel & retrivier) och jag ska tillsammans med Tesa vara ringsekreterare i hans ring. Alltid trevligt att träffa N, vilket numera sker alltför sällan då han flyttat ända bort till Grästorp i Västergötland. Närmaste tiden kommer vi att ses rätt mycket, det är 40-årskalas, Norsk vinnarutställning i Hamar, Stora Stockholmsutställningen & My Dog i Göteborg, kul!
Igår kom första snön för denna vinter (blääääää), varningar utfärdades för ishalka och 2 dm snö under kvällen/natten. Hua, jag har ju, som vanligt, inte varit förutseeende nog och satt på vinterdäcken. Kändes lite läskigt att åka fram och tillbaka in till stan på somardäck. Tur då att man har goda vänner, fick låna bil med vinterdäck av A. Nu blev det väldigt lite av det där utlovade ovädret som tur va.
Hoppas att det inte blir snö och kyla imorgon då vi har valputställning. Blir inte kul för våra parkeringsvakter att stå ute hela dagen då. Blå himmel, vindstilla och sol önskas tack!
Ser fram emot morgondagen, N ska döma valpar ur grupp 8 (spaniel & retrivier) och jag ska tillsammans med Tesa vara ringsekreterare i hans ring. Alltid trevligt att träffa N, vilket numera sker alltför sällan då han flyttat ända bort till Grästorp i Västergötland. Närmaste tiden kommer vi att ses rätt mycket, det är 40-årskalas, Norsk vinnarutställning i Hamar, Stora Stockholmsutställningen & My Dog i Göteborg, kul!
torsdag 8 november 2007
Magnus Betnér
Precis hemkommen efter kvällens föreställning med Betnér. Vet egentligen inte vad jag ska skriva. Det var alldeles fantastiskt roligt, det var länge sen jag skrattade så mycket. Men kvällen var långt ifrån bara underhållande, han skämtar om allvarliga saker, om angelägenheter som hur kvinnor behandals i våldtäktsrättegångar, om Tv-läkaren och Stureplansprofilen, om rasister, homofober och bakåtsträvande kristdemokrater. Han driver med mediakåta låtsaskändisar, nynazister och Gessles nödrim. Det går inte att försöka återge vad som sas, det måste upplevas. Kände direkt efteråt att jag gärna skulle vilja lyssna mer på honom. Hoppas att han kommer till en stad nära mig snart igen!
Kunde inte låta bli
Veckans enda lediga kväll igår. Inget att se på tv eftersom jag redan sett alla säsongens avsnitt av Grey´s på nätet. Zappade runt bland kanalerna, tröttnade snabbt så det blev datorn istället. Efter en stund på facebook började jag surfa runt lite och plötsligt befann jag mig på en sida där de fyra första avsnitten av Desperate housewifes fjärde säsong låg ute. Hmmmm, hade ju bestämt mig för att sluta ladda ner favoritserier och se dem i förväg... Kunde jag hålla det löftet till mig själv, näe! Såg alla fyra avsnitten i ett streck igår kväll/natt!
Och nu idag ångrar jag mig såklart. Inte bara för att jag kommer tjura som en trumpen treåring när det börjar sändas på tv utan mest för att jag kan ju inte diskutera avsnitten med någon nu! Ingen som följer serien vill ha avslöjat för sig vad som händer, de vill bara ventilera det som visas på tv nu. :-( Dumt av mig!
Li jobbar idag också, tihihi, Bill & Bull på fritids. Ch min kollega ska till läkaren idag, hoppas han får ett positivt besked och kan komma tillbaka till jobbet snart!
Ser verkligen fram emot kvällen! Ska tillsammans med A, Jo, J.P och hans tonårsdotter E gå till Ostkupan och se Magnus Betnér. Hoppas och tror att det kommer bli en riktigt underhållande kväll!
Och nu idag ångrar jag mig såklart. Inte bara för att jag kommer tjura som en trumpen treåring när det börjar sändas på tv utan mest för att jag kan ju inte diskutera avsnitten med någon nu! Ingen som följer serien vill ha avslöjat för sig vad som händer, de vill bara ventilera det som visas på tv nu. :-( Dumt av mig!
Li jobbar idag också, tihihi, Bill & Bull på fritids. Ch min kollega ska till läkaren idag, hoppas han får ett positivt besked och kan komma tillbaka till jobbet snart!
Ser verkligen fram emot kvällen! Ska tillsammans med A, Jo, J.P och hans tonårsdotter E gå till Ostkupan och se Magnus Betnér. Hoppas och tror att det kommer bli en riktigt underhållande kväll!
måndag 5 november 2007
Svårt att hinna med
Sen min bror lurade in mig i facebookens värld så har mestadels av tiden framför datorn tillbringats just på facebook, därav har mitt bloggande blivit lidande. Dessutom ska man ju hinna med Clubens matcher såväl i cloetta center som på tv, ta hand om Mr Big, jobba & så sova några timmar.
Min kollega Ch har skadat sitt knä när han spelade innebandy och haltar nu omkring med kryckor. Han är sjukskriven i två veckor. Att ha vikarie på fritids brukar va rätt jobbigt, man får tänka på allt själv, hålla i alla trådar och ha en fullständig koll på alla barnen. Men idag blev det inte så, för idag har Bill & Bull återförenats! :-D Li avbröt sin mammaledighet och lät pappan ta hand om barnen och ställde upp att jobba idag, på torsdag & på fredag. Jättekul tycker jag! Ingen skugga på någon annan som jag jobbat/jobbar med, men som jag tidigare skrivit så är det alldeles speciellt bra att arbeta ihop med Li!
Idag har jag varit i CC och sett Cluben slå Skellefteå i sista matchen innan uppehållet för Karjala cup. Alltid lika härligt att gå på hockey!
Denna vecka blir hektisk. Hockey idag, styrelsemöte i kennelklubben imorgon, Magnus Betnér-föreställning på torsdag, valputställning med 300 valpar som vi arrangerar på söndag. Eventuellt skulle brorsan och jag försöka oss på att klämma in lite socialt umgänge på onsdag eller fredag, vi pratade löst om det.
Såg en ok film igår på dvd, Vänner för livet med Adam Sandler och duktiga Don Cheadle. Intressant att se Adam Sandler i något annat än simpel komedi, jag gillade honom mycket i underbara Wedding singer.
Min kollega Ch har skadat sitt knä när han spelade innebandy och haltar nu omkring med kryckor. Han är sjukskriven i två veckor. Att ha vikarie på fritids brukar va rätt jobbigt, man får tänka på allt själv, hålla i alla trådar och ha en fullständig koll på alla barnen. Men idag blev det inte så, för idag har Bill & Bull återförenats! :-D Li avbröt sin mammaledighet och lät pappan ta hand om barnen och ställde upp att jobba idag, på torsdag & på fredag. Jättekul tycker jag! Ingen skugga på någon annan som jag jobbat/jobbar med, men som jag tidigare skrivit så är det alldeles speciellt bra att arbeta ihop med Li!
Idag har jag varit i CC och sett Cluben slå Skellefteå i sista matchen innan uppehållet för Karjala cup. Alltid lika härligt att gå på hockey!
Denna vecka blir hektisk. Hockey idag, styrelsemöte i kennelklubben imorgon, Magnus Betnér-föreställning på torsdag, valputställning med 300 valpar som vi arrangerar på söndag. Eventuellt skulle brorsan och jag försöka oss på att klämma in lite socialt umgänge på onsdag eller fredag, vi pratade löst om det.
Såg en ok film igår på dvd, Vänner för livet med Adam Sandler och duktiga Don Cheadle. Intressant att se Adam Sandler i något annat än simpel komedi, jag gillade honom mycket i underbara Wedding singer.
lördag 3 november 2007
Ridskolan
Min kompis L skrev igår i sin blogg om när vi gick på ridskola. L är så duktig på att minnas så mycket detaljer, det gör aldrig jag, fast när hon berättar för mig så brukar jag minnas en massa grejer.
När jag läste hennes inlägg så kom jag genast ihåg hur det var där på ridskolan. Jag minns min favorithäst, Pojken. Han stod längst in i den bakre raden, han var lite småsur, han var musblack med en ål på ryggen. Det var mörkt där längst nere i hörnet och på vägen dit var man tvungen att passera en liten ponny som hade för vana att sparka bakut. Jag är, trots rätt stor hästvana, livrädd för att gå bakom uppspiltade hästar. Jag kommer liksom L ihåg den elaka ridläraren som var alldeles för hårdhänt med hästarna. Hon visade mig hur jag skulle sätta mitt knä hårt i magen på Pojken för att kunna dra åt sadelgjorden riktigt hårt, hon stötte sitt knä så hårt i hästen att hans ben nästan vek sig.
L skrev också om de två olika ridhusen, hon föredrog det lilla, mörka, dragiga framför det stora grågröna tältet. För mig var det precis tvärtom, jag tyckte det lilla var instängt och obehagligt. Jag gillade när vi fick vara i det stora tältet, där var det luftigare och ljusare fast det saknade fönster. Vi fick en ny ridlärare som hete Magnus, jag minns att vi tyckte han var söt.
Att rida på ridskola är egentligen väldigt tråkigt och enformigt. "Vänd snett igenom vid A" sa ridläraren och alla hästar gjorde det utan att vi ryttare behövde göra något, de visste själva. Att vara ridhushäst måste vara det sämsta tänkbara för en häst, gud så tråkigt.
Jag hade egen häst hos mormor & morfar. Att få sadla sin häst och rida iväg är underbart. Att i flygande galopp sätta av genom skogen eller över ett fält är en fantastisk upplevelse, det ger en känlsa av total frihet. Att stå i boxen och rykta sin häst, lägga armarna om halsen och känna hästdoften är också härligt. Att klappa på en hästs sammetslena mule är en sån där grej jag bara måste göra närhelst jag kommer nära en häst, vilket händer allför sällan nu för tiden.
Jag minns den sista hästen jag hade, en skimmelfärgad fullblodsarab, Saphire Boy, han var drygt 20 år och hur snäll som helst. Jag kunde stå hur länge som helst i hans box och bara luta mig mot hans hals och klappa honom, han brukade vända på huvudet och nafsa mig snällt i håret och slutade jag att klappa så buffade han uppfodrade på mig.Han var alltid så lugn och samlad när vi red i manegen. Det märktes att han tidigare gått avancerad dressyr för han kunde en massa svåra grejer utan att jag behövde anstränga mig särskilt mycket. Hoppa hinder var han däremot dålig på. Han såg ut som en ko när han hoppade. Men när vi red ut blev han som förbytt, han var plötsligt som en unghäst precis utsläppt på grönbete. Han bockade, sprakade, stegrade sig och bar sig åt, det enda som kunde lugna honom var att få rusa iväg. Han älskade verkligen att få sträcka ut i galopp. Det vara bara att hålla hårt i tyglarna, sätta sig upp i fältsits och njuta av farten.
När jag läste hennes inlägg så kom jag genast ihåg hur det var där på ridskolan. Jag minns min favorithäst, Pojken. Han stod längst in i den bakre raden, han var lite småsur, han var musblack med en ål på ryggen. Det var mörkt där längst nere i hörnet och på vägen dit var man tvungen att passera en liten ponny som hade för vana att sparka bakut. Jag är, trots rätt stor hästvana, livrädd för att gå bakom uppspiltade hästar. Jag kommer liksom L ihåg den elaka ridläraren som var alldeles för hårdhänt med hästarna. Hon visade mig hur jag skulle sätta mitt knä hårt i magen på Pojken för att kunna dra åt sadelgjorden riktigt hårt, hon stötte sitt knä så hårt i hästen att hans ben nästan vek sig.
L skrev också om de två olika ridhusen, hon föredrog det lilla, mörka, dragiga framför det stora grågröna tältet. För mig var det precis tvärtom, jag tyckte det lilla var instängt och obehagligt. Jag gillade när vi fick vara i det stora tältet, där var det luftigare och ljusare fast det saknade fönster. Vi fick en ny ridlärare som hete Magnus, jag minns att vi tyckte han var söt.
Att rida på ridskola är egentligen väldigt tråkigt och enformigt. "Vänd snett igenom vid A" sa ridläraren och alla hästar gjorde det utan att vi ryttare behövde göra något, de visste själva. Att vara ridhushäst måste vara det sämsta tänkbara för en häst, gud så tråkigt.
Jag hade egen häst hos mormor & morfar. Att få sadla sin häst och rida iväg är underbart. Att i flygande galopp sätta av genom skogen eller över ett fält är en fantastisk upplevelse, det ger en känlsa av total frihet. Att stå i boxen och rykta sin häst, lägga armarna om halsen och känna hästdoften är också härligt. Att klappa på en hästs sammetslena mule är en sån där grej jag bara måste göra närhelst jag kommer nära en häst, vilket händer allför sällan nu för tiden.
Jag minns den sista hästen jag hade, en skimmelfärgad fullblodsarab, Saphire Boy, han var drygt 20 år och hur snäll som helst. Jag kunde stå hur länge som helst i hans box och bara luta mig mot hans hals och klappa honom, han brukade vända på huvudet och nafsa mig snällt i håret och slutade jag att klappa så buffade han uppfodrade på mig.Han var alltid så lugn och samlad när vi red i manegen. Det märktes att han tidigare gått avancerad dressyr för han kunde en massa svåra grejer utan att jag behövde anstränga mig särskilt mycket. Hoppa hinder var han däremot dålig på. Han såg ut som en ko när han hoppade. Men när vi red ut blev han som förbytt, han var plötsligt som en unghäst precis utsläppt på grönbete. Han bockade, sprakade, stegrade sig och bar sig åt, det enda som kunde lugna honom var att få rusa iväg. Han älskade verkligen att få sträcka ut i galopp. Det vara bara att hålla hårt i tyglarna, sätta sig upp i fältsits och njuta av farten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)